Lavskrika – falukorv 3 oktober

I ett tidigare inlägg om lavskrika så skrev jag om födan som gäller insekter, småkryp, bär, frön och ägg. Vilket naturligtvis stämmer, men det går alldeles utmärkt med falukorv.

Lavskrikan fyller krävan med korv flyger iväg och gömmer den för framtida behov.

Jägare berättar gärna hur lavskrikor kommer fram till lägerelden för att tigga mat.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Höstbilder 2 oktober

Nu är det inte många tecken på att det finns lite sommar kvar, den här flugan undrar säkert vart sommaren tog vägen.

Hösten är dock fantastiskt vacker på många sätt och egentligen mer photoscenic än de övriga årstiderna, finns verkligen motiv överallt gäller att ta på rätt kläder och ge sig ut.

Kombinationen  löv och vatten ger inspiration.

© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©

 

 

Lavskrika 30 september

Tillsammans med ett gäng fågelintresserade från Hudiksvalls ornitologförening besökte vi en skog med lavskrikor. 5 lavskrikor mötte oss så fort bilarna parkerats, ljudlöst kom det inflygande.

Lavskrikans latinska namn Perisorenus infaustus – Vilket betyder ungefär, den hamstrande som för olycka med sig.


Lavskrikan häckar i de norrländska skogarna, gärna i de mer myrlänta markernas lavklädda gran- och blandskogar. Födan består av insekter, småkryp, bär, frön, och ägg.


Lavskrikan har flera märkliga läten som kan låta obekanta. Ibland hörs ett vråklikt jamande, ibland ett nötskrikelikt skrän men också en rad olika härmningar.

Namnet nämns första gången 1730. ”Lav” är ett syftar sannolikt på bomaterialet, ”skrika” förmodligen i analogi med nötskrika, för lavskrikan är inte särskilt skrikig av sig. Arten har även kallats enskrika, lappskata, olycksfågel och rödtjuxa.

Under 1800-talet tycks lavskrikan ha haft en mer utbredd förekomst över Sverige än vad den har idag. Äldre uppgifter tyder på att den då förekommit så gott som hela Dalarna samt i nästan hela Gästrikland. Det finns tyvärr få systematiska insamlade uppgifter när det gäller lavskrikans antal och populationsutveckling. Detta gör det svårt att med säkerhet uttala sig om huruvida arten för närvarande minskar eller ökar i antal. Det svenska häckfågelbeståndet är uppskattat till 50.000 till 200.000 par.

Lavskrikorna står nötskrikorna nära, och har liksom dessa en lös och yvig fjäderdräkt. Snön ligger fortfarande djup i norrlandsskogarna när lavskrikan i senare hälften av mars börjar bygga sitt bo. De läggs ofta väl skyddat i en gran, men det kan också läggas i tallar. Det byggs av torra kvistar som sedan fodras med lav, hår eller fjädrar. Eftersom hänglav behövs för att isolera mot kyla, är det viktigt med riklig lavförekomst i häckningsområdet. Själva byggandet av boet brukar ta tre veckor och sköts av honan även om hannen hjälper till att samla bomaterialet. Kullen utgörs vanligen av fyra ägg som är grönaktiga och översållade med bruna fläckar. Honan ruvar ensam och påbörjar ruvningen så snart första ägget är lagt. Hon ruvar i 19 dygn och ligger mycket hårt på äggen. Sedan ungarna kläckts dröjer det omkring 24 dygn innan de är flygfärdiga och de matas under denna tid av båda föräldrarna. Familjen håller sedan ihop under hela sommaren.

Lavskrikan är välkänd bland de norrländska skogsarbetarna för sin nyfikenhet. Och oräddhet när det gäller att skaffa sig mat. På vintern spårar den snabbt upp de eldplatser där skogsfolk brukar äta, och den får då ofta någon matbit som den ofta genast flyger bort med och gömmer någonstans för att ha vid ett senare tillfälle. Den klänger också omkring nästan som en mes ute på trädens grenar under sin jakt på insekter och andra småkryp. Lavskrikan äter även bär och kan ibland också röva bort andras fåglars ägg. Dess förmåga att hamstra och alltid hitta något ätbart gör att den kan övervintra i närheten av häckningsplatsen.

Lavskrika är landskapsdjur för Norrbotten.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

© Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt  © ©