Bohemian Waxving är Sidensvansens engelska namn, på latin är det Bombycilla garrulus.
Under vintermånaderna drar vissa år stora skaror söderut, ses då ofta äta enbär och rönnbär.
Vintertid kan de äta frostbitna och delvis jästa rönnbär, kan då bli regelrätt berusade och flygoförmögna. Tydligen har de i motdrag utvecklad en effektiv lever, (bättre än människans) att döma av hur snabbt den återhämtar sig.
Sidensvansen häckar barrskogsbältet i nordliga delar av landet, äldre barrskog på fuktig, mossig mark.
Boet skålformat på en gren, ofta i tall högt upp. Sidensvansen är en häckande flyttfågel, men exemplar kan ses vintertid.
Storlek ungefär som en stare, kompakt byggd med tjock hals och stort huvud. Den är omisskännlig med stor hjässtofs i kombination med rödbeige färg. svart haklapp svart smal ögonmask, gult och vit mönster på vingen samt gul stjärtspets.
© © Allt material på denna hemsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt © ©
naturenochjag.wordpress.com 
Ok då vet jag hur den ser ut – när den dyker upp i Vämlinge…:). Fina bilder!